Kokkannan min
Trots att jag numer äger både kaffe- och vattenkokare så måste jag ibland plocka fram min fina, röda kokkanna (vad heter sånna där egentligen? Kaffekanna? Tekanna?). På en auktion för många år sedan spanade jag in just en sån där. Röd och fin var den och jag visste att jag ville ha en sån i mitt framtida egna bo. Men auktionen tog lång tid och vi kunde inte vänta på kannan eftersom den var ett av de sista objekten.
Autkionsäsongen året senare dök denna upp i en låda. Självklart bad jag min pappa bjuda på lådan åt mig (jag var lite för blyg för att bjuda på den själv). För den som inte är lika stor auktionsnörd som jag är så kan jag nämna att det ofta är så att småsaker, såsom köksgeråd och prydnadssaker, ofta auktioneras ut i en stor kartong med massa andra grejer. Detta gör tyvärr att kartongerna kan bli väldigt dyra, och så också i detta fall. Så jag fick se mig besegrad.
När vi skulle åka hem fann jag ändå kannan i bilen. Pappa hade letat upp damen som ropat in kartongen med köksgeråd och köpt den för en liten peng av henne.
Så det var historien om min kokkanna. Och ja, det blir roligare att dricka te om det serveras ur denna än om det serveras ur den fula plastvattenkokaren.
din pappa verkar så himla go'!