Historiebloggning

Ja, jag vet att det är Valborg och att det är meningen att man ska supa, grilla med vänner, gå på finmiddag eller i alla fall kolla in brasor. Men inte jag. Jag ska upp och jobba obehagligt tidigt imorgon så här blir det inget avancerat inte, och jag måste erkänna att jag inte har nåt emot det. Kommer väl inte ha det förrän imorgonbitti när jag ska släpa mig upp, men då räcker det nog bara att att påminna mig om det saftiga OB-tillägget. Och alla klackar jag kommer kunna köpa för det.

Jag är inne i slutspurten av min utbildning nu, vilket innebär b-uppsatsskrivande och med det en himla massa plugg. Jag klagar dock inte, vi skriver om ett ämne som jag är genuint intresserad av! Men de senaste veckorna har varit långa av plugg och jobb, så jag har verkligen inte haft något intressant att blogga om alls. Och det har jag väl inte nu heller egentligen.

Men jag kan ju visa de nya tillskotten på mina tavelhyllor. Bilderna föreställer mina 17-22 år gamla föräldrar, samt bilder från mina hemtrakter som de tagit (förutom en av bilderna som föreställer en massa färggranna hus, den tog jag bara för att den var fin). Älskar att bläddra igenom deras album och känna igen mig.





Jag är uppvuxen på min pappas familjegård. Gården har varit med familjen länge, men huset är förhållandevis nybyggt (farfar byggde det några år innan min pappa föddes). Husgrunden från den förra stugan finns fortfarande kvar, och jag slås så av att det var så litet, kan ha varit ett rum och kök och en liten vind, ungefär, och min pappa har 9 äldre syskon. Jag har spånat och letat, men det verkar inte som att det finns några bilder alls från den gamla stugan. Farmor och farfar ägde nämligen ingen kamera. Jättesynd!

Påskdags!

Vilken vecka! 12-timmar arbets/pluggdagar varje dag. Inte undra på att jag sov bra inatt!

Nu är det dock Påsk, och jag är ledig ffs! Och efter denna vecka har jag minsann gjort mig förtjänt av en massa, massa påskgodis. Så det så.

Påskhelgen inleddes med mys med släkten.


Dagens outfit; Underbaraste vårskorna med udda skosnören från Röda korset, random bruna strumbyxor och egengjord sommarklänning.

 

Påskbuketter och påskpresenter från mor och far, 2-handsfat och porslinsägg fyllt med likörchoklad.

 

Jag letade igenom mamma och pappas gamla fotoalbum och tog för mig bland bilderna där. Dessa ska ramas in och hänga på min vägg.


Spotifylista?

Okej, nu tycker jag att vi gör såhär: Alla som har Spotify delar med sig av en spellista! Jag tröttnar så lätt på min musik och vill hela tiden ha ny - men det finns några få låtar som jag kan lyssna på om och om igen utan att aldrig tröttna. Sånna där som varit mina favoritet i flera, flera år. Jag tror alla har sånna favoriter.

Så, snälla, dela med er av en lista i er blogg eller här :) Jag gillar typ ALL musik, som ni kommer förstå av min spotifylista, som är en riktig salig blandning. Har säkert glömt hälften av alla mina favoriter, men här är i alla fall en del av dem. Enjoy!


(Totalt orelalterad bild)

 

Update: Det skulle inte ens gå att få en favoritspotifylista komplett, eftersom Red Hot Chilipeppers inte finns på Spotify.


Jamen är man skoförälskad så är man

Bara för oss som förstår oss på charmen med höga klackar.

 

 


All by my self

Hur gick det förresten med kjolen som skulle bli en klänning? Jo, det gick bra. Jag är mäkta stolt över mig själv som måttade, sydde i resår och sydde ihop de höga slitsarna alldeles själv (hoppas inte mamma läser det här. I så fall har hon nog en del att invända).

Och resultatet;

 

Tillsammans med mina bleka ben och lädrerremmen jag köpte 2hand här om dagen. Fintfint.

 

(De bleka benen köpte jag inte på 2hand).


Fulsnygg?

Undebara, underbara 70-tals(?)-klänning. Här behövs inget dyrt Beyond Retro. Denna kostade 30:- på Röda korset, och även om jag inte är säker på om jag kommer få användning för den så är det definitivt en keeper.







Bokmal

Sist när jag beställde hem kurslitteratur bestämde jag mig för att unna mig lite shopping på bokrean. Visst är det väl härligt att bläddra igenom en oläst bok med inspirerande bilder som man bara vill krypa in i? Sånna där böcker som får en att bli helt pepp på att göra allt som står i den. Jag svär på att en välskriven bok med vackra  bilder skulle kunna få mig att vilja äta råttkött, bosätta mig i en kloak, sluta använda Internet, eller nåt annat otänkbart.

Jag har nu fyra sånna trevliga böcker här hemma. Men som får mig att vilja göra lite trevligare grejer, såklart.







Du är vad du äter är skriven av Gillian McKeiths, som är den brittiska motsvarigheten till Anna Skipper. Jag föredrar faktiskt det svenska TV-programmet, men den här boken verkar vara riktigt toppen! Har inte hunnit bläddra i den alltför mycket ännu, men den kommer göra sig bra för min övergödda mage, tror jag bestämt. McKeiths blandar inspirerande texter om varför man ska äta nyttigt med recept, tips och riktiga fallbeskrivningar. Jag har redan lust att detoxa kyl och frys från alla gifter (måste bara äta upp de sista chokladbollarna först)!

Gamla möbler får nytt liv
var ett riktigt impulsköp. Det är mest som en lathund för att laga eller förbättra gamla möbler och det kan jag väl inte påstå att jag har gjort så mycket förut. Men det kan ju bero på att jag inte haft den här boken tidigare!

Vintage är nog många vintagefans redan bekant med. Ååå, vad underbar den är. Den beskriver 1900-talets olika modeepoker samt ger tips och råd på hur man handlar och tar hand om sina vintageplagg. Den innehåller även intervjuer med bland andra Elsa Billgren. Bilderna är helt otroliga. Åh vad jag vill ha en äkta vintagegarderob.

Svenska serviser var egentligen inte på rea, men det gör ju inget. Den har jag suktat efter länge. Jag förstår att folk tycker att jag är lustig som älskar att läsa om Gefle och Rörstrand. Men jag tycker folk är lustiga som spelar TV-spel och kollar på Big Brother, så det går jämnt ut.



Jag är en skithög

Jag är inte vegetarian.  Är väl medveten om att djur på många ställen blir illa behandlade på grund av att uppfödaren vill komma undan så billigt som möjligt, alla plågsamma transporter och slaktningar. Jag vet också att köttätande har en negativ inverkan på naturen.  Ändå är jag inte vegetarian. Jag är alldeles för förälskad i alla sorters mat för att kunna bli det.

 

Jag handlar inte alltid krav- eller rättvisemärkt, och inte heller ekologiskt. Allt för ofta tänker jag på min egna (som jag själv uppfattar som fruktansvärt begränsade) ekonomi och köper därav den billigaste produkten. Ni vet den där miljödödande och människoförtryckande konserven med krossade tomater från Euroshopper. Jag inser ju själv hur fånig jag är som hellre sparar ett par tior i månaden än att handla något som bidrar till en bättre värld. De där två tiorna skulle säkert göra sig bättre hos en fattig kaffeodlare.

 

Jag brukar inte ha en tanke på vad jag handlar för kläder och skor, eller i vilka affärer jag köper dem. Tänk om det är lågavlönade åttaåringar som klistrat på sulan på de supersnygga klackarna jag har på mig just nu?

 

Jag är allt för dålig med källsortering. Skyller på att det är för trångt under min diskbänk för att ha olika lådor för olika skräp. Men om andra kan, varför kan då inte jag?

 

När jag pantat mina burkar trycker jag aldrig på välgörenhetsknappen.

 

Jag är på många sätt en riktig skithög. Men jag måste ju få försvara mig lite. Jag har lyckats ganska bra med att handla närodlat/-producerat! Senast här om dagen har jag shoppat 1 kg champinjoner hos den lokala odlaren och köpt ägg från en dam som sålde från sina egna höns här i närheten.  Hos mitt lokala Coop Konsum finns en hel avdelning där de placerat allt närodlat/producerat. Där är det härligt att shoppa loss, jag brukar köpa Karintorps tomatdressing som är typ det godaste som finns att ha till sallad. Det är väl ändå duktigt?

 

Jag åker alltid kollektivtrafik (kan bero på att jag inte har körkort, men det behöver vi ju inte låtsas om) och kanske bäst av allt – jag handlar mest 2hand! Det väger väl ändå upp mina dåliga sidor ganska väl? På det sättet återanvänder jag sånt som andra inte vill ha – och de flesta 2handsbutiker skänker dessutom allt överskott till välgörenhet. Två flugor i en smäll helt enkelt!

 

Färsk svamp

 


Mc-väder!

Den här dagen har gått jättefort. Förmiddagen gick åt att läsa på om den nya kursen. Kommer INTE bli roligt.

Efter lunch tog jag mig in till stan för att fika och shoppa med mina kusiner. Jag är helt galen i att det äntligen är vårjackeväder! Lite kallt just idag kanske, men jag envisas. Är det vår så är det! Min mc-jacka är mitt absoluta favoritplagg i hela garderoben. Jag fick den av mina favoritmänniskor i Lund. I en ingen-anledning-alls-present. De är så himla lustiga.
Dagen till ära såg jag ut såhär;

Mc-jacka New Yorker
Kedjehalsband div. 2hand
Herrskjorta 2hand Röda korset
Byxor H&M
Solglasögon och armband Lindex


I affären där min ena kusin jobbar köpte jag häftigt lapptyg till ett senare projekt. Bildkvalitén är verkligen inte den bästa.

 



Tyg Ohlssons tyger

 

 


Hejsan generation of Facebook

Jag insåg en sak när jag hade publicerat mitt förra inlägg;

Martina säger;
"...det kommer bli fab!"
"...jag totalfailade på tentan..."

Haha va?! Har också insett att jag använder ord som fancy, freaky och flashigt i mitt vanliga talspråk. Vad håller på att hända!?

Däremot gillar jag att jag säger att jag gillar saker.
Typ "jag gillar att du skrattar även om du inte förstår", eller "jag gillar att klacken på skorna är hög". Dåliga exempel men ni förstår vad jag menar. Som om jag saknar en "gilla"-knapp i verkliga livet. Hejsan generation of Facebook.

Touchpaden är lite opålitlig

Det var länge sen jag köpte en ny väska. En helt ny väska alltså (det slinker alltför ofta med en liten sötsak 2hand). Åh vad gärna jag vill ha den här från H&M.



Men är för urfattig för att köpa den, eller nån av de andra varorna för 2585:- som jag lagt i varokurgen på H&M:s onlinebutik. Jag ville bara känna hur det känns att vara sådär rik så att man inte behöver tänka på hur mycket pengar man spenderar. Jag håller modet uppe genom att drömma mig bort till tiden efter studentlivet. Kommer bli fab! Att jag totalfailade på tentan idag behöver jag inte bry mig om.

Ska radera hela varukorgslistan nu. Om jag inte råkar klicka på "Köp".

Pappsen

Ringer pappa;

Martina: Hej! Vad gör du?
Pappa: Sitter på en stubbe i skogen.

Hejsan, vi är från landet (dagen till ära har jag en skogshuggarrutig skjorta på mig).

Bara så att ni vet

Vill bara tillägga att jag har uppdaterat kategorin "Loppisfynd" här nere till höger. Där ligger nu alla inlägg som handlar just om loppisfynd. Om nån är intresserad.


-------------------------------------------------->

Maria Montazami?

Rensar och stökar lite bland mina kopiösa mängder smink- och hår/hudvårdsprylar. Och inser att jag aldrig behöver fundera över vilken som är min favoritfärg att ha på läpparna.






Och just for the record; jag började med nudebeiga läppar långt innan jag hade den minsta aning om vem Maria Montazami är. Bara så att ni vet.

(Inser att kameran ställer till färgerna lite. Jag har såklart inte en hel uppsättning av orangea läppstift och läppglans. Även om jag har hört att det ska vara modernt i år. Undra om det vore värt att testa? Min svenskalärare i högstadiet sa att det är helt okej med långa parenteser).

Tänk positivt!

Okej, det blev inget sy av idag. Det här har varit en allmänt bitter dag.

- Blev tvungen att jobba.
- Försov mig.
- Har en överdrivet lång väg att gå till och på jobbet.
- Blev klar såpass sent på jobbet att jag varken hann med loppis eller sydag hos mamma.
- Någon stal min tvättid. Och jag har mycket tvätt.
- Huvudvärk.
- Hittade bortglömd mat i ugnen, täckt av ett härligt, kletigt mossigt lager. Jo, sånt händer mig. Jag glömmer mat.
- På tok för mycket disk men ingen ork att diska.
- Spillde mat i soffan.
- Soffan luktar cocosmjölk med en touch av chili.
- Chokladen är slut.

Men vet ni? INGET av det där betyder något. Det här har varit en FANTASTISK dag.

- Det är vår.

Jag njöt i fulla drag av att gå till jobbet idag. Jag kokade i min varma jobbjacka och det kändes underbart.
Vår = Vårkläder = Underbart!


Fast okej, jag erkänner, att chokladen är slut är en big deal. Hinner jag till macken?

BB

Hej Bullen!

Jag är en tjej på tjugotvå jordsnurr som har en pinsam fråga. Det är så att nästan alla jag känner tittar på Big Brother, men inte jag. Jag känner mig utanför men vågar inte prata om det med någon av dem. Jag är rädd att de ska skratta åt mig. Är det något fel på mig?

Mvh
Martina88

Om de inte har något bröd kan de väl äta bakelser?

 

Vad tror vi, kommer jag kunna komponera ihop en Marie Antoinette-inspirerad outfit av detta? Det blir väl snarare något i Barbieväg, men jag kommer nog in på kvällens Marie Antoinette-tillställning ändå. Tror jag. Jag var som vanligt ute i sista minuten, började inte leta grejer förrän igår och då var detta vad jag fick fram. Hade gärna haft en ögonmask också men det får väl vara för den här gången.

 

Jag tror dock inte jag är helt fel ute. När jag läser om henne (damn vad det låter som att jag gått in stenhårt för det här, som har pluggat på och allt. Wikipedia äger! Filmen också, har ni sett den?) uppfattar jag det som att hon var riktigt girlylicious som gillade att spendera pengar (om det nu stämmer). Och det här är ju riktigt girlylicious, eller hur? En modern tolkning av 1700-talets girlyliciousitet, helt enkelt!

 

Jag tror det kommer bli superskojigt!

 

 



Beteendevetare vet inget om råraka

Äter den sista rårakan inte för att jag är hungrig, utan för att det är gott. Och vad säger hälsocoachen i mig om det? Ingenting alls! Enligt beteendevetenskapen kan det finnas flera olika orsaker till att en människa äter för mycket och av fel anledning. Men ingenstans står det något om att råraka är så pass gott att man helt enkelt måste äta för mycket. Beteendevetare vet ingenting om råraka helt enkelt.

I alla fall om det är mammas råraka, som är lite av en korsning mellan raggmunk och råraka. Raggmunk är ungefär som en vanlig pankakssmet med riven potatis i, medan råraka är bara råriven potatis som steks i "plättar" och det är stärkelsen i potatisen som binder ihop plättarna.
Min (mammas) råraka består av både råriven potatis och morötter, och finhackad gul lök. För att plättarna ska hålla ihop blandas några ägg i - därav är det lite raggmunkaktigare.

Jag kör aldrig efter nåt recept, men ungefär såhär;

2 morötter
4 mellanstora potatisar
2 ägg
lite salt och peppar

Skala och riv morötterna och potatisarna och blanda i äggen. Det ska inte bli "smetigt", äggen ska bara vara till lite extra hjälp att binda ihop ingredienserna när det steks. Häll i lite salt och peppar efter egen smak och stek sedan ca 2 dl åt gången i ganska tunna plättar. Serveras med lingonsylt!

Tyvärr försvann mina rårakor i en sådan fart förut att jag inte hann ta någon bild, så ni får använda fantasin.

Det där med vintern...

...har det inte gått lite för långt nu? I Skåne är det tydligen vår nu, de har ingen snö. Bortskämda jävlar.

Åh. Jag vet. Det är vackert med vinter och vi ska vara glada över alla våra härliga årstider, och allt det där. Jag är glad, men är det verkligen nödvändigt att vintern ska vara såhär lång? Jag vill ha vår, med allt vad det innebär. Höga klackar utan att riskera en bruten svanskota, bara ben istället för lager på lager, min ursnygga skinnjacka istället för en pluffsig täckjacka, nätta färgglada sjalar istället för bökiga halsdukar. Frukost på balkongen. Värme.

Idag är det i alla fall sol och det firades helt enkelt med en promenad, -19 grader till trots.

 

Är det förresten nån mer än jag som lider av lyxproblemet att när du är ute och går i kyla bildas andedräkten till frost i håret, som i sin tur blir superkallt mot kinden så att du hela tiden febrilt försöker dra fram mer hår som blir ännu frostigare, och när du kommer hem är hela håret en gnistrande kristal? Jag har det så. Försökte ta bild på det, men det syntes inte på bilden. Jag hade tydligen redan frostfärgat hår.


Lite för självgod?

Vissa ägodelar är kärare än andra. Det känns lite skamligt att erkänna att en av mina favoritägodelar är en tavla föreställande mig själv. Nu är det inte så att jag gillar den på grund av motivet (enligt mig hade det kunnat vara ett mycket trevligare motiv), utan för att min mamma själv fick idén och själv har målat den. Hon placerade en skarp lampa i mitten av rummet och målade av min siluett (gillar att hon fick med hela hårgrejen). Och ingen ingen annan har en likadan tavla. Jag känner att det här är en sån grej som jag kommer spara hela livet. Hurvida andra tycker om den eller inte rör mig inte ett dugg. Den betyder så mycket för just mig.




Blomtavlorna bredvid är köpta på loppis för en femma styck, och dem tycker jag också väldigt mycket om såklart.

Jag har sagt det förut men jag säger det igen. Har jag inte världens fulaste tapeter? Finns det ens en lite möjlighet att man ska kunna få det hemtrevligt när man har så fula tapeter? Och den fula dammiga Tv:n då? När jag får råd och möjlighet ska jag köpa ett snyggt stängbart skåp att stänga in Tv:n i, så jag slipper se den när jag inte vill se den. Om ni förstår vad jag menar. Enligt mig är Tv:n den fulaste och mest svårplacerade delen av vardagsrummet.

Tidigare inlägg Nyare inlägg