Konstigt men bra

Det känns konstoigt att kunna säga till Therese att "jag cyklar iväg strax, kommer om 20 minuter". Konstigt men bra. Det känns också bra att det känns konstigt att vara ifrån varandra en timme eller två, som om det var något helt ovanligt.

Jag är alltså i Lund nu och här har jag det lika bra som vanligt. Igår satt jag och Therese i "min" lägenhet (ja, jag har en lägenhet i Lund!), på en solvarm balkong med fin utsikt och pratade bort halva natten. Lite som förr. Nu ska vi iväg och träna efter jobbet, också det som förr. Fastän förr var det efter skolan. Nåja.

Jag trivs bra att vara nära den bästa vännen man kan ha.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback